Färdigbloggat!

Nu är lanseringen av boken "100 sånger - och sanningen bakom dem" och samlingsskivan "Peter LeMarc - Klassiker" klar. Därmed har denna blogg också fyllt sin funktion. Bloggen ligger naturligtvis kvar, men den kommer inte att uppdateras. Tack till alla som har medverkat för att göra bloggen levande genom att publicera bilder, videos och som har tipsat om artiklar och annat. Den 1 december släpps biljetterna till Peters turné 2010, om det och andra nyheter kan man alltid läsa på Peters officiella hemsida www.lemarc.se.

"Peter LeMarc ger två konserter i Göteborg nästa höst"

Följande artikel publicerades i GP den 25 november 2009 och är författad av Henrik Strömberg. Fotot har Bertil Ericson tagit.

Peter LeMarc spelar i Göteborg nästa år. Första turnén på fjorton år gav mersmak.

För två år sedan gav Peter LeMarc en serie konserter för första gången på 14 år. Biljetterna sålde slut på nolltid och flera extrakonserter lades till.

Sångaren, som just nu är aktuell med dubbelsamlingen Klassiker och boken 100 sånger & sanningen bakom dem, planerar nu en turné nästa höst.

"Det euforiska och överrumplande mottagande jag fick under turnén 2007 gav mig gåshud. Och mersmak. Det finns så många av mina låtar jag aldrig spelat live, jag kommer att handplocka dem omsorgsfullt", kommenterar han i ett pressmeddelande.

Bandet kommer att vara samma som under den förra svängen, Christer Jansson, Peter Forss, Johan Lindström, Mattias Torell och Jesper Nordenström.

Peter LeMarc ger två konserter i Göteborgs konserthus, den 30 september och 1 oktober.

Premiären blir i Malmö den 17 september och turnén når även Stockholm och Uppsala.

”Man fick inte prata om att pappa var döende”

Följande artikel publicerades i DN 16 november 2009 och är författad av Jonas Åkesson. Fotot har Andreas Apell tagit.

Fem Grammisar, utsålda konserter, skivor som säljer guld. Trots alla framgångar har Peter LeMarc fortfarande svårt att ge sig själv godkänt. I höst är han dubbelt aktuell med samlingsskivan "Klassiker" och boken "100 sånger och sanningen bakom dem".

På övervåningen i Peter LeMarcs villa i Bagarmossen finns en dörr med skylten ”Petersburg” fastspikad. Bakom dörren leder en halvtrappa upp till Peters arbetsrum.

Rummet, eller rättare sagt de två rummen, bygger på samma princip som ett pojkrum – här har Peter sina instrument, sina skivor, och här spelar han så högt han vill. Här är han i fred. Och barfota.

Först hade Peter tänkt skriva låtar här uppe, med utsikt över trädgården. Men det är för kul hemma, förklarar han, för många distraktioner. Mejl att läsa, skivor att spela, filmer att se. I stället, när Peter ska ge sig in i en ny skrivfas, åker han till ”ett så tråkigt ställe som möjligt”. Isolerar sig och arbetar disciplinerat från morgon till kväll. Han vill passa på att ”dra ner brallorna på mytbilden om hur låtskrivare skapar sina låtar”, säger han, när vi satt oss till rätta i fåtöljerna. En förmiddag i Petersburg.

– Förr tyckte jag det bara kändes pretentiöst att kalla mig själv för låtskrivare. Nu vet jag att det verkligen är ett hantverk. Ett slit. Myten om hur låtar kommer till, i ett inspirerat rus, om natten, omhuldas av låtskrivarna själva, liksom media och lyssnarna. Men nu är jag ju inte Keith, säger Peter med teatral rökhosta och Keith Richards-svengelska.

– Tidigare hoppades jag att ingen skulle komma på mig, men till slut insåg jag att man faktiskt kan skriva bra låtar nykter, och under normala arbetstimmar. Och det får jag stå för.
Många av Peter LeMarcs mest spelade låtar har kommit till på ett för rockmyten inte godkänt sätt. Som ”Handens fem fingrar”, en låt som flitigt uppförs på barndop runt om i landet. En vaggvisa som Peter ”skrev på en pisskvart”, med Carola som tilltänkt artist att spela in den. Men texten gick inte hem, ”för flummigt”, som Peter själv säger. I stället fick Lisa Nilsson sjunga in den.

– Och den blev så jävla bra med henne, tycker Peter som redan nu ber mig censurera kommande svordomar i intervjun, för att inte svärta ned texten helt.

Några av de tjugo skivor (om man inkluderar samlings- och liveskivor) Peter LeMarc har släppt sedan debuten ”Buick” från 1982, står väl synliga i cd-stället bredvid oss. De tolv tongivande studioalbumen som släpptes mellan 1987 och 2007 är den röda tråden i boken ”100 sånger och sanningen bakom dem”, som släpptes under hösten. Samtidigt som dubbelskivan ”Klassiker” gavs ut. Nu har den sålt guld.

Boken är, som titeln avslöjar, en samling texter och personliga historier som väver ihop Peter LeMarcs liv med hans låtar. Den musik som uppfattas som extremt nära och privat bekräftas i historierna bakom. Vi följer en ung Peter Fransson från Trollhättan som upptäcker The Beatles och The Rolling Stones, och drömmer om att själv bli rockstjärna, fram till nu då han vid 51 års ålder hunnit ha ett 14 år långt uppe­håll från scenen och kommit tillbaka med en Sverigeturné som sålde slut på sex minuter. Och som nu planerar en ny turné för 2010. Starkt efterfrågad i gästboken på sin hemsida, där han håller kontakt med sina trogna fans. Nu ser Peter LeMarc rätt nöjd ut. Och erkänner först att han också känner sig nöjd. Men tar snabbt tillbaka det.

– Inte nöjd som i mätt, snarare tillfreds, prestigelös. För tjugo år sedan kände jag att ”jag ska visa de jävlarna”, men jag visste inte ens vilka de jävlarna var. I dag har jag inget att bevisa, jag gör det jag gör och är nöjd med det.

I din bok kan man läsa om hur kaxig du var som ung. Var det ett tecken på gott självförtroende?
– Under 1970-talet i Trollhättan kunde man inte göra så mycket. Att åka till Göteborg var ett äventyr. Och jag ville längre, jag kaxade på om den utopiska rockstjärnedrömmen. Men kaxigheten blåste upp en stor ballong runt mig. Jag trodde inte själv på vad jag sa då. Men jag är glad att jag höll mig fast vid livsdrömmen, även om det då kanske var en livslögn.

Hur står det till med självförtroendet nu?
– Ballongen har punkterats och pojken har vuxit upp. Det jag sa i intervjuer för 25 år sedan är försmädligt. Nu känner jag inte att jag behöver försöka vara hipp, det är ingen som tycker att jag är hipp ändå.

1993 gav Peter LeMarc sin sista livekonsert efter att mer eller mindre ha turnerat konstant sedan ungdomen. Han kände sig vilsen och började få panik­ångest. Det tog fjorton år innan han vågade sig upp på en scen igen.

– Jag tvivlade på mig själv, förstod inte varför folk betalade dyra pengar för att höra mina sånger, se mig. Jag trodde de flesta bara råkat gå förbi. Det var inte rationellt tänkt, det var bara en känsla. Men varje kväll kände jag att jag var tvungen att gå ut och vinna över alla, frälsa dem. Jag spände musklerna, pumpade upp mig till något jag inte var. Och ville hela tiden göra ännu bättre ifrån mig. Det är inte mänskligt att leva så.

Mycket har förändrats nu. Peter arbetar annorlunda. Utan så mycket press. Till exempel har han inte något skivkontrakt. Under en period kände han sig nästa tvungen att producera nytt material, nu tar han i stället långa promenader runt Skogskyrkogården och Nackareservatet, och skriver ned spontana idéer. Det kan vara låttitlar, textrader eller melodier. Han lägger allt i en stor, grå låda som nu står bredvid oss, uppe i Petersburg.

– Förr jobbade jag alltid mot deadlines, skivbolaget ringde och sa att jag måste in i studion för att de skulle kunna betala ut semesterlönerna till sin personal. Och då gjorde jag det. Nu i efterhand kan jag se vilken press det var. Men jag var riktigt produktiv i alla fall, spelade in en skiva om året mellan 1987 och 1997. Och nu märker jag hur lat man blir utan deadlines.

När Peter LeMarc berättar om sina låtars uppkomst, säger han att ledan har kommit att bli en drivkraft i sig. Men är ”ledan” bara att vara uttråkad?
– Ledan är en stor del av livet, jag hade nog inte tid att känna av den när jag var yngre, men senare har den funnits där.

Vad innebär det egentligen? Att du är sysslolös?
– Nej, det handlar om att kunna skönja meningslösheten med allting. Det är inte en konstant känsla. Många tror lätt att det är så. Som när jag skrev ”Från ett fönsterlöst rum”. Det är en klaustrofobisk betraktelse ur ett panik­ångestperspektiv. Den känslan varade kanske i några dagar då, men det var inget jag känner dygnet runt, jämt. Och efter att jag skrivit låten ”Så gott att må gott igen”, slår jag inte klackarna i taket hela tiden. Låten kom efter förnimmelsen av lycka i en halv minut.

Vad är lycka?
– Jag får lyckokänslor ibland, det är små injektioner i vardagen.

Önskar du att du fick dem oftare?
– Nej. Det behövs balans, man kan inte gå runt som påtänd hela tiden.

I boken ”100 sånger och sanningen bakom dem”, skriver Peter LeMarc öppet hur andra artister inspirerat honom genom åren, hur han tänkt att hans låtar ska låta som andras ibland. Leonard Cohen, Marvin Gaye, Bob Dylan, Buddy Holly, Ry Cooder och Merle Haggard. Inspiration efter humör och låtidé. Men inte ens nu, med ett tjugotal egna album på cv:t kan Peter LeMarc referera till sig själv, vilja få en låt att låta ”Peter LeMarc”.

– Under många år tyckte jag att min röst inte hade någon karaktär alls, att den var för anonym. Jag vet att det var hjärnspöken till stor del, men jag hörde ju att jag inte lät som Waits eller Dylan, där man hör från första stavelsen vem som sjunger. Det tycker jag fortfarande inte. Men andra tycker om min röst, det har jag förstått nu.

Flera av dina låtar är formulerade nästan som böner, vem är de riktade till?
– Till mig själv, tror jag. Låten ”Du är bra” låter som om den är skriven till en kvinna, men den är faktiskt till mig själv. Som en tröst.

Är du stolt över dina låtar?
– Det har jag nog rätt att vara, men nej, jag diggar inte min musik så mycket. Om jag inte är jävligt packad och grandios, skrattar Peter.

– Det händer att jag skriver en låt som jag vill geniförklara mig själv för, jag blir helt euforisk av hur bra det låter. Och tre veckor senare tycker jag inte alls det är något att hurra för.

Uppfattar du dig själv som bitter?
– Nej, men bitterheten är ett gift, jag har sett andra drabbas.

Hur gör man för att undvika bitterheten?
– Man måste kunna betrakta sig ut-ifrån och våga garva. Det känns som att jag inte har en fallenhet för bitterhet.

Peter tar på sig strumpor och skor innan vi tar bilen in till stan. Han har en avtalad lunchträff med sin kompis Liza. I bilen frågar jag Peter om han är sportintresserad.
– Jag har aldrig utövat någon sport, jag spelade pop i stället för fotboll. Jag blev sist vald på gymnastiken, och blev en lustigkurre i stället. Det kanske beror på att jag inte hade någon hemma som spelade boll med mig. Jag fick bli min egen bäste vän. Men på senare år har min son lärt mig gilla att kolla på fotboll i alla fall, så nu händer det att vi kollar på Premier league på söndagskvällar.

Att Peter LeMarcs pappa gick bort tidigt har påverkat honom mycket. Det är en sorg som återkommer i musiken, och färgar de självbiografiska historierna i den nya boken.
– Han dog i cancer när jag gick i tredje ring. Han var ingen pratsam människa, jag lärde egentligen aldrig känna honom. Det fanns dessutom ett slags outtalat förbud att tala om att han var sjuk och låg döende, så jag fick ingen möjlighet att ta farväl, berättar Peter.

Var det jobbigt att skriva boken? Den är ju betydligt rakare än vad låttexter kan vara.
– Nej då, jag upplever mig själv som en öppen person, och har inga problem med att diskutera saker som anses skamliga – jag kan prata om allt från sorg och rädslor till tämligen banala dumheter eller morgonens avföring.

Hur märker du att du själv blivit äldre?
– Tja, jag är förhoppningsvis mer klok och erfaren. Och det tar två, tre dagar att få en bakfylla ur kroppen, ha ha.

När känner du dig ung?
– Ärligt talat är jag inte så åldersfixerad. Jag umgås med folk mellan 25 och 77 år, jag tänker inte så mycket på åldern.

Du skriver i din bok om många äldre artister som betytt mycket för dig. Lyssnar du även på ny musik?
– Jo, det gör jag. Jag gillar till exempel Fleet Foxes, men kan samtidigt inte sluta tänka på att de låter som Crosby, Stills & Nash. Och jag har sett många nya artister som larvar sig i tv, det är lite rörande att se deras bekräftelsebehov.

Är inte det där tecken på en begynnande bitterhet?
– Nja, det är bara tråkigt att inte få så många kickar längre. Det är sällan jag tänker ”hur har de gjort det här?”

Vilken artist har du fallit djupast för under de senaste tio åren?
– Det kommer mycket bra musik från Västafrika. Den musiken gick rätt in i hjärtat. Eller kuken. Jag fick enorma kickar av det. Förra året såg jag Salif Keita på Konserthuset, det var en stor upplevelse.

Vi kommer fram till lunchrestaurangen på Södermalm. Peter är inte lika pratsam när vi väntar på att raggmunk ska serveras. Jag passar på att fråga kompisen Liza hur hon tycker Peter är som person.
– Han är rolig, godhjärtad och lojal, säger hon och fortsätter:
– Vi har rest tillsammans, och får Peter inte lunch i tid så drabbas han av tunnelseende och blir fåordig.

Vilka brister hos honom kommer fram då?
– Oftast hittar vi lunch i tid.

"LeMarc drog rekordpublik till SVs monter på bokmässan"

Följande artikel går att återfinna på Studieförbundet Vuxenskolans hemsida:

Peter LeMarc gjorde ett av sina få framträdanden i SVs monter på årets bokmässa i Göteborg. Ämnet var hans bok "100 sånger och sanningen bakom dem".

Efter en magnifik öppning med "Little Willie John" intervjuades Peter om sin bok "100 sånger och sanningen bakom dem" (Norstedts). "Den självbiografi jag aldrig kommer att skriva", som Peter själv uttrycker det.

Boken fokuserar på LeMarcs låtskrivande och musikaliska karriär från uppväxten i Trollhättan och framåt, album för album.

En enormt givande läsning för alla med minsta intresse för svensk rockmusik.
Och för första gången finns 100 LeMarcs sånger tryckta med ackordanalyser. Det är bara att greppa gitarren!

Hoffsten om LeMarc

Louise Hoffsten pratar idag, den 30 oktober 2009 i Gomorron Sverige, SVT om sin nya skiva och samarbetet med Peter LeMarc som lett fram till den.

"Samtal med Peter LeMarc"

Följande artikel är författad av Tommy Granlund och är publicerad i Östran 21 oktober 2009. Foto: Scanpix.

Peter LeMarc är högaktuell med en nyutgiven dubbel samlings-cd, med nyheten att det blir en ny turne i oktober 2010.

Framförallt har han just gett ut snygga omfattande sångboken 100 Sånger & Sanningen Bakom Dem där Peter berättar sin historia kring sångerna och varje skiva. Jag har träffat Peter LeMarc hemma i Bagarmossen för ett samtal kring boken, sångerna och lite annat kring Peter LeMarc.

- Jag kände mig väldigt stolt när jag fick den färdiga boken i min hand. 100 låtar som jag gjort samlade i en bok. Och det allra mesta har hållit bra genom åren.

Jag har fått frågan ett flertal gånger från olika förlag och alltid sagt nej direkt tidigare.

Min tanke har varit att sångtexter ska sjungas och höras, inte läsas. Vissa låtar jag älskar med andra artister är skräp när man ser orden i tryck. Därför har jag varit mycket tveksam till att göra en sångbok.

Men nu när Norstedts presenterade iden så funderade Peter på saken lyssnade igenom alla sina skivor, läste alla texterna och bestämde sig för att tacka ja.

Resultatet blev en bok där Peter berättar en hel del om hur och varför låtarna kommit till. Inspiration, händelser, tankegångar som ligger bakom de olika låtarna. Ofta berättar han ganska ingående.

- Alla låtar sätter jag in i en pärm när de är färdiga och där skriver jag datum när de är klara. De flesta minns jag hur jag skrev. Vissa grejer har varit lite svårare att minnas. Typ hur kom han med i bilden om vissa musiker som spelat på någon av mina skivor. Låtarna däremot minns jag rätt väl det mesta kring, förklarar Peter.

Den som någon gång träffat Peter LeMarc vet att han har åsikter om sin och andras musik och branschen som han inte brukar tveka för att föra fram. Det har förstås varit öppet när han berättar om sina sånger. Inga som helst spärrar eller begränsningar kring vad som kan berättas.

- När man kommit till 50 års ålder tror jag det för de allra flesta kommer en smygande känsla av att vara tillfreds. Jag känner inte att jag behöver vara hipp utan jag vågar stå för låtarnas ursprung, menar Peter.

Att Håll Om Mej kom av att jag lyssnade på Roxettes Neverending Love hade jag säkert inte vågat säga för 20 år sedan.

- Nu är det min sångbok och då utgick jag från låtarna och berättar om dem. Sen finns andra skrönor som kunde varit med och andra personer som kunde nämnts.

Med en så diger låtkatalog som Peter LeMarc har hunnit skapa finns det förstås väldigt mycket mer än 100 låtar. Men han tycker det föll sig ganska naturligt vilka 100 sånger som skulle få plats i boken. I de flesta fall åtminstone.

- Urvalet var inte särskilt svårt. Jag har gjort uppemot cirka 300 låtar. De fyra första LP:na gick bort och många låtar har jag gjort till andra artister, de gick också bort. Sen var det ett litet shackrande om vissa låtar, vad skulle vara med och inte vara med, förklarar Peter LeMarc som svar på frågan om det var svårt att bestämma vilka låtar som skulle få plats i boken.

Att sitta och intervjua Peter LeMarc brukar kunna leda till långa samtal där åsikter och tankar om diverse musik utbyts. Peter har sällsynt bra koll på pophistorien och det blir ofrånkomliga sidospår under intervjun. De nya Beatlesutgåvorna och varför monoplattorna är det självklara valet, extremt snygga och välgjorda samlingsserien Blowing The Fuse med klassisk rhythm and blues från 40- och 50-talen, några special-cd med mindre kända original till välkända hitlåtar är lite av det som tar uppmärksamheten den här gången.

När jag undrar hur Peter LeMarc har förändrats som låtskrivare under alla åren som gått blir han tyst för några sekunder.

- Den frågan har jag aldrig fått förut. Svårt att svara på för mig men jag tror jag hållit en rak linje. Det är en resa genom livet som samlats i den här sångboken. I Vägen handlar det om det unga paret som bestämt sig för att älska varandra och ta sig genom alla svårigheter. I Kärlek I Tystnadens Tid tjugo år senare är det samma par men nu har barnen flyttat ut och det gäller att hitta tillbaka.

Han har under drygt tjugo år varit en av landets allra populäraste artister och varje skiva han gett ut under den perioden har sålt i stora upplagor. Guld- och platinaskivorna fyller en vägg.

Det är lätt att glömma att det fanns en lång period dessförinnan då Peter LeMarc kämpade med livespelningar och skivor utan att nå någon publik.

- Ofattbart att jag orkade. Idag skulle ingen kunna göra så. Ingen skulle få chansen med flera plattor idag. Men det är väl som med alla konstnärssjälar. Det finns ett hål att fylla. Sen fanns säkert någon form av revanschlystnad formad av uppväxten i Trollhättan.

Hemma i Trollhättan hade Peter sina tidigaste band. Han hyrde själv Folkets Hus och tog fem kronor i inträde. Det blev fyra Lp som inte sålde och en rad turnéer. Ett framträdande i det då enda nöjesprogrammet i Sveriges Television Måndagsbörsen som Peter LeMarc beskriver som katastrof.

- Att vara med där innebar ett garanterat lyft för skivförsäljningen. Jag var undantaget, den enda artisten vars medverkan i Måndagsbörsen dödade skivförsäljningen.

- Varje flopp gav mer energi. Jag skulle visa dom jävlarna fast vilka dom jävlarna var visste jag nog inte, säger Peter när han ser tillbaka på den tiden.

Peter LeMarc har för bara någon vecka sedan offentliggjort att det blir en turné hösten 2010. Den senaste gjordes 2007 och efter fjorton års uppehåll med turnerandet fanns ett enormt publiksug. Biljetterna till samtliga konserter sålde slut på någon minut. Då hade han övervunnit sin tidigare så starka och så omskrivna scenskräck och ångest över turnerandet.

- Men jag var fruktansvärt nervös. Självklart när man efter fjorton års turneuppehåll gör premiär på ett utsålt Cirkus.

Ny turné om ett år föder förstås tanken på att det ska bli en ny skiva innan dess. Peter LeMarc är osäker. Han har inte direkt tänkt på det.

- Idag går det väl att turnera utan att ha en ny platta. Jag vet inget om eventuell platta nu. Jag har inget skivkontrakt, det finns inga låtar gjorda men det finns tre fyra låtidéer, summerar Peter LeMarc den fråga som nu måste väckts hos hans publik.

"En komplett och lyhörd sammanställning"

Följande skivrecension av "Peter LeMarc - Klassiker" skrev Torsten Ferm för Nyaskivor.se.

Denna dubbel-cd skildrar Lemarc mellan 1987-2007. Det som är mest utmärkande med denna artist är de nästan dagboksliknade texterna. Man tror verkligen på allt som Peter Lemarc sjunger om. Det som är bra är fantastiskt bra, nästan euforiskt. Det som är mindre bra blir ändå bra. Med andra ord en artist med en otroligt hög lägstanivå. Jag har gjort många upptäckter när jag lyssnat igenom denna samling låtar. Jag har reviderat min tidigare uppfattning om denne artist, som ganska intetsägande i många stycken. Albumet “Det som håller oss vid liv” (2003) har dock varit en stor, stor favorit och jag har tolkat detta som ett icke-typiskt Lemarc-album. Men upptäcker nu att så inte är fallet. Alltså har jag inte gett de andra albumen den tid (om någon alls) de förtjänat. Det är min förlust att jag inte varit helt i fas med Lemarc. Jag misstänker att jag tidigare hört för mycket eko av Van Morrison men såna reflektioner växer man ifrån. Idag stör det mig inte alls.

Det är en tidsresa som börjar med ganska maffiga produktioner á la 80-tal i början av samlingen. Till min förvåning håller det även idag. Visst låter det en aning kliniskt och kanske ett och annat eko för mycket (”Det finns inga mirakel”) men texterna gör att detta ändå kommer i bakgrunden. Längre fram i låtlistan låter musik och produktion lika tidslös som Peter Lemarc är. En av hans största styrkor är att text och musik harmoniserar, sjunger han om förälskelse hörs det i musiken.

Samlingsskivor kan många gånger vara ganska tråkiga och opersonliga, men så icke i detta fallet. Jag har sällan hört en sådan komplett och lyhörd sammanställning.

"MNW fyller 40 år nu i höst. Det kommer märkas en del."

Följande artikel publicerades i Östran den 13 oktober 2009 och artikelförfattarens namn är Tommy Granlund.

MNW var skivbolaget i Waxholm som 1969 började med att ge ut LP:n Tigerkaka med gruppen Gunder Hägg.

MNW kom att bli den svenska musikrörelsen och hela proggepokens största och mest framgångsrika skivbolag. Gunder Hägg som efter några år bytte namn till Blå Tåget blev en av de viktigaste grupperna. Hoola Bandoola Band, Nationalteatern och Contact några av de mest framgångsrika på MNW. Risken Finns och Arbete & Fritid några andra av de mer viktiga.

MNW fortsatte vara ledande inom svensk ny musik över punken och vidare genom hela 1980-talet. KSMB, Tant Strul, Wilmer X, Commando M Pigg, Peter LeMarc, Stefan Sundström, Eldkvarn och Rolf Wikström är några av de mer kända som funnits på MNW. Antingen hela sin karriär eller delvis.

När nu MNW firar 40 år kommer det att hända en hel del de närmaste veckorna.

Det börjar med albumet Retur Waxholm där 13 artister har fått uppdraget att tolka var sin valfri låt ur MNW:s omfattande katalog. Resultatet är som oftast med plattor där olika artister gör nytolkningar lite brokigt och blandat.

Det blev nästan bara låtar från 1970-talet som valdes. Kanske säger det något om hur unik och viktig den svenska 70-talsproggen var.

Många av de medverkande artisterna har funnits på MNW i olika långa perioder. Toni Holgersson, Stefan Sundström, Kajsa Grytt, Plura. Och inte minst Johan Johansson som varit producent och ansvarig för bandet som backar upp ganska många av artisterna här.

Johan Johansson gör en av skivans bästa låtar. Med en fin tolkning med rätt känsla för låtens ursprungsidé gör han Vårdsjuk Blågul Fanblues, en underbar pärla från Dom Smutsiga Hundarna. Precis som Johan säger i sin kommentar till låtvalet, Vårdsjuk Blågul Fanblues borde varit en svensk klassiker.

Gunder Hägg, senare Blå Tåget är det mest säreget geniala och musikaliskt egensinniga som funnits i svensk musikhistoria. Därtill synnerligen vackert poetiskt och klarsynt analytiska. Så totalt unika att det finns anledning undra hur i helsike det ska gå att göra tolkningar av deras låtar.

Här finns två stycken. Stefan Sundström & Fjodor gör en svängig T Rex aktig version av Tvivelaktig Kurtis som är riktigt lyckad.

Plura lyckas också hyggligt väl med den mystiska stämningen på I Hajars Djupa Vatten där han lägger sig nära Gunder Häggs original.

Kjell Höglund har för första gången någonsin sjungit något annat än sina egna sånger. Han gör Nationalteaterns Dylanöversättning Men Bara Om Min Älskade Väntar och det känns sådär. Snyggt arr på det hela men Kjells röst nästan dränks.

Men även några artister som inte hållt på så länge och inte haft något med MNW att göra tidigare har tagits med. Sanna Carlstedt gör Vem Kan Man Lita På rätt ordinärt frånsett att hon i vanlig ordning är en synnerligen extraordinär sångerska.

Love Antell gör Contacts Samma Vindar Samma Dofter, Annika Norlin gör en spröd trevande version av Jag Vill Inte Suddas ut från Jösses Flickor och Asha Alis tolkar Röda Bönor. Ingen av dem hör till skivans bättre stunder.

Roligt är att jazzmusikern Jonas Kullhammar bjudits in för att välja en instrumentallåt ur MNW repertoaren och gör en fin tolkning av Badidoom från Archimedes Badkar.

De Lyckliga Kompisarna höjer tempot på Törnrosa, Leif Nylens starka låt från Sånger Om Kvinnor, som de gör tillsammans med Marie Selander som sjöng originalet.

Som helhet är Retur Waxholm ganska lyckad. En jämn skiva, inga direkta bottennnapp men också ont om toppar.

Samtidigt har MNW släppt Peter LeMarc Klassiker, en dubbel-cd som täcker hela hans karriär, även de senare skivorna som inte kommit på MNW. 34 låtar och jag antar att de som läser det här känner väl till större delen av låtarna.

LeMarc är den största och bäst säljande artisten i MNW:s historia och utan tvekan en av vårt lands allra mest populära och djupast förankrade artister.

Peter LeMarc har själv varit delaktig i att remastra hela sin MNW-katalog och det har skett på ett smakfullt sätt och lyfter ljudupplevelsen.

Vad mer att säga? LeMarcs konstant höga klass har skapat mängder av tidlös musik. Han har sitt lätt identifierade uttryck samtidigt som han ständigt förnyar sitt sound med varje ny platta.

Själv skulle jag valt några andra låtar här och där. Definitivt. Men det hindrar inte det faktum att den här samlingen står långt högre än liknande dokumentationer av andra svenska sångare/låtskrivare med långa karriärer.

Bara att titta på de här låttitlarna. Vägen (låter oss längta), Sång för april, (Jag ska) Gå hel ur det här, Ett troget hjärta, Little Willie John, Drivved, Sången dom spelar när filmen är slut, Ett av dom sätt, Senast jag såg änglarna, Du och jag mot världen, Det som håller oss vid liv, Skönt att finnas till.

Vilken svensk artist kan matcha den raden?? Finns någon i dag som ens kommer i närheten?

Efter årskiftet släpps alla LeMarcs MNW-album remastrade med bonusspår. Och när det gäller MNW:s 40årsjubileum så kommer nästa vecka tio klassiska MNW-album, somliga med outgivet bonusmaterial. Det är gott om omistliga pärlor bland de tio.

På väg är också en bok med MNW:s historia och box med fyra cd.

Dessutom blir det en jubileumskonsert.

Vilka som spelar? Commando M Pigg (som var ofattbart bra när de gjorde en spelning för ett år sedan), Blå Tåget och dessutom Archimedes Badkar för första gången sedan 1970-talet. Ja Nationalteatern ska vara med också.

Kan bli en mycket speciell kväll.

Jag återkommer med mer om MNW:s jubileumsaktiviteter.

En fönster titt...

Två herrar i ett Fönster
som kan sina saker är Classe och Kent!

Många var de som väntade på sin tur i mötet med en nybliven författare

Om ni inte vill vara med på bild så tveka inte att skriva en rad så plockar jag bort er direkt!

Med vänliga hälsningar Lena M Janson "Lenjangel"

Peter i P4 Extra

Enligt Norstedts kalendarium kommer Peter den 15 oktober 2009 att gästa Lotta Bromé i P4 Extra.

"Självbiografin han aldrig skriver"

Följande utdrag ur en artikel av Patrik Uhlman med Peter publicerades i Eskilstuna-Kuriren den 9 oktober 2009. Fotograf är Niklas Holm.

Mitt bland guld- och platinaskivorna sitter Peter LeMarc och berättar om varför han efter alla åren i artistbranschen ger sig på konststycket att ge ut en bok.

– Sångtexter ska sjungas, inte läsas i bokform, säger han när vi träffas i studion mitt i den stora villan i en söderförort till Stockholm. Det fanns förlag som hörde av sig för länge sedan och undrade om de fick ge ut mina texter. Ingen bra idé enligt mitt tycke, så det är först nu när jag hittat formen som texterna kan spridas som bok.

Hundra sånger ryms innanför pärmarna, alla med ackordanalyser. Det handlar om drygt tjugo års låtskrivande.

– Eftersom låtarna är tätt sammanflätade med mitt liv kan man kanske se det här som den självbiografi jag aldrig kommer att skriva, säger Peter LeMarc.

Läs hela artikeln i lördagens papperstidning.

Peter till Eskilstuna på litterärt gästabud

Tidningen Eskilstuna-Kuriren avslöjar att Peter deltar i ett "Litterärt Gästabud" i Eskilstuna den 18 oktober 2009:

"För 20:e gången anordnas den 18 oktober ett Litterärt Gästabud i Eskilstuna. En helkväll med höstboksaktuella författare som läser ur och berättar om sina böcker. Evenemanget är öppet för allmänheten.

Medverkande författare: Peter LeMarc, Kjell Westö, Alexander Ahndoril, Alexandra Coelho Ahndoril, Anneli Jordahl, Monika Fagerholm samt Marie-Chantal Long."

Carinas filmklipp från Bokmässan

Peter sjunger och spelar i Vuxenskolans monter 26 september 2009 på Bokmässan.



Se klippet direkt på youtube.

Peter intervjuas i Vuxenskolans monter 26 september 2009



Se klippet direkt på youtube.

Peter sjunger sång till Stefan Hilding på Bokmässan i Norstedts monter 26 september 2009



Se klippet direkt på youtube.

Peter spelar Little Willie John på Bokmässan i Norstedts monter 26 september 2009



Se klippet direkt på youtube.

Peter i Vinylmorgon med Ida och Jocke

I morse deltog Peter även i Vinyl 107:s program "Vinylmorgon med Ida och Jocke". Följande bild tog i samband med programmet och publicerades på programmets hemsida. Lyssna här!

Peter i "Äntligen morgon"

Här följer några bilder som togs i samband med sändningen av Mix Megapols program "Äntligen morgon" som sändes i morse, 8 oktober 2009, där Peter deltog. Bilderna är hämtade från programmets blogg. Programmet går att lyssna på igen om man klickar på "Lyssna igen" på Mix Megapols startsida, därefter på "Äntligen morgon", därefter på "07.00-08.00".

En påminnelse

I morgon, 8 oktober 2009, klockan 07.00 intervjuas Peter i Mix Megapol och i Vinyl 107 klockan 07.50.

Peter i Efter Tio

I morse, 7 oktober 2009, intervjuades Peter i Malou Von Sivers program "Efter tio". Se inslaget genom att klicka här eller se det nedan.

Peter

Jessica och Peter

♥ Photo: Lenjangel♥

Några härliga Entusiaster och vänner

♥ Lenjangel♥

Peter med fokus på signering

Han möter sina medmänniskor med största respekt. Skriver, samtalar och bjuder in till fotografering med liten som stor.

I det förhållningssättet låter han oss komma till tals med det som stunden ger...
♥Lenjangel♥

LeMarc i Fönstret gav mersmak

Står utanför ett fönster. Ett fönster som lockar. Som bjuder in.
Blicken fastnar i den mångfald av intryck som kommer emot.
Där ett välkänt ansikte, där en varm famn som kramar innerligt.
Ett leende så välkänt, ett skratt och så glada miner...
Där i mötet av ögon som glittrar står han bakom en patinaförsedd disk med en anrik kandelaber vid sin sida på väggen. Han skriver, samtalar, ler, blir fotograferad och möter sin publik, nu med nyskriven bok: Peter LeMarc.

Vi bjuds på vin i vitt och rött, snacks och en mängd intressant inredning med konst från "Ingenting". Herrarna Classe och Kent bjuder på sin kunskap om det som i stunden samtalas kring och jag och många med mig kommer komma tillbaka.

Här i Fönstet fanns/finns en själ för var och en att finna.

Vilken härlig stund!
Så här i början av oktober...
Lena M Jansson
♥Lenjangel♥

"LeMarcs signering lockade många"

Följande artikel publicerades 30 september 2009 i ttela och författades av Hanna Svensson.

En ny karriär som författare och en turné att planera inför.
Kön ringlade lång inne på Trestads musik när Peter LeMarc signerade böcker och skivor i lördags.

– Det känns jättebra att vara här! Men vi är väldigt stressade!

Nej, inte går det att tränga sig in bland fansen för att få fler ord än så ur Peter LeMarc. När artisten kommer hem för att skriva autografer går folk man ur huse.

– Jag köpte egentligen boken på bokmässan. Men det var så mycket folk, så jag tänkte att jag kunde få den signerad här i stället, säger Caroline Ahlqvist och visar upp sitt exemplar av 100 sånger och sanningen bakom dem.

Kärleken till de sångtexter som samlats i boken är vad som förenar de flesta LeMarc-fans. Så även Caroline, som önskar sig en dedikation till sig själv och dottern Emma.

– Det är kul att det är en trollhättekille som lyckats så bra, med så otroligt vackra texter. Han verkar så ödmjuk och fin.

Uppvuxen med LeMarc

Vid Carolines sida i kön väntar vännen Annica Emanuelsson. Ett fan av rang, minsann.

– Det var min pappa som introducerade honom i början av 1980-talet, så jag är uppvuxen med honom, säger hon.

Pappan i fråga har ett artistnamn som klingar bekant för många musikintresserade Trollhättebor: Sune Limpa. Rockkungen är faktiskt omnämnd i boken, berättar Annica.

– Peter vet vem jag är också. Det är inte så att vi är buddies, men vi har kontakt i gästboken på hans hemsida. Han bryr sig väldigt mycket om sina fans.

Efter en stunds väntan är tjejerna framme vid disken. Några snabba ord utväxlas: ”Vi ses i Göteborg!”.

Det är förstås turnén nästa höst det handlar om. Både Annica och Caroline tänker hänga på telefonen när biljetterna släpps.

– Förra gången var det fantastiskt, så vi tror på en repris. Men givetvis hoppas vi ju att han kommer hit till Trollhättan också, säger Annica.

Peter i Efter Tio

Den 7 oktober 2009 klockan 10.00 medverkar Peter i programmet "Efter tio" med Malou Von Sivers. Missa inte det!

Magnus bilder från Trollhättan

Tre bilder från dagens signering i Trollhättan. Mycket folk och en glad Peter på plats.

/Magnus

Kristinas möte med Peter, 3 okt -09, TORP, Uddevalla

Idag fick jag tillfälle att möta Peter då han skulle signera på TORP´s köpcentrum i Uddevalla.

Jag var så nervös och orolig för hur han skulle bemöta mig då jag ville framföra mitt TACK till honom. Ett tack för CD skivan jag fick från honom förra vintern med en personlig signering. Men han var så lugn och närvarande i mötet så all min oro försvann. Han kom t o m ihåg min historia, sicken man. Dessutom fick jag en underbar kram.

TACK - du underbara själ.

Kristina

"Så Gott Att Må Gott Igen"

"Jag har tagit fajten mot demonerna och vunnit"

Idag, 3 oktober 2009, publicerades en artikel av Maria K Boman i Expressen. Fotot stod Martina Huber för.

Alla hans skivor har sålt guld eller platina. Och Peter LeMarc lever ett gott liv i dag. Borta är panikångesten, scenskräcken och terapisessionerna.
- Jag har tagit fighten mot demonerna och vunnit, säger Peter LeMarc, aktuell med både album och bok.

Peter LeMarc, 50, har släppt både samlingsalbum "LeMarc klassiker" ock bok i veckan. I "100 sånger & sanningen bakom dem" får man följa honom genom livet som 20-åring och framåt. Där finns även alla hans låttexter.
- Jag har fått förfrågan massor av gånger tidigare men sagt nej under lång tid av den anledningen att jag inte tycker sångtexter ska läsas. De ska lyssnas på. Mycket går förlorat i tryck. Tänkte jag då. Jag är ju så pretentiös ha, ha.
Men så började Peter LeMarc rota i lådor och titta på gamla anteckningar och almanackor. Det satte i gång en flod av minnen.
- Och då kändes det plötsligt bra. Jag började med den förra hösten och nu kan jag säga att jag är så in i helvete stolt! Nästan samma känsla som när min första skiva gavs ut. Jag har bläddrat i den tusentals gånger.
Albumet är den första heltäckande samlings-cd:n med de bästa låtarna från Peters tio album, av vilka alla har sålt guld.
- Ja, jag har haft mycket tur och rätt tajmning. Talang spelar inte så stor roll, säger han ödmjukt.

Annat var det på 80-talet. Han gav ut fyra skivor utan större succé.
- Jag turnerade jämt före mitt genombrott. Kunde få en femhundring svart eller en back öl. Ibland har jag spelat för helt tomma lokaler men varit tvungen att spela ändå. En väldigt bra skola.
Men 1984 kom dödsstöten:
- Skiv-bossen sa att jag var död i branschen och att jag fick inte göra fler skivor. Jag hade ingen utbildning och min livsdröm och livslögn gick i kras. Då fick jag riktig panikångest och började gå i terapi.

Tre år senare kom det stora genombrottet. Men trots succén med albumet "Peter LeMarc" led han svårt av scenskräck, prestationsångest och dåligt självförtroende. 1998 kom "demonerna" tillbaka. Tryck över bröstet, svårt att andas, tunnelseende.
- Jag som hade gått i terapi borde inte drabbas av det här, tänkte jag.
Han höll sig mest hemma, skrev knappt några sånger, tog hand om barnen. Och bestämde sig för att gå till botten med problemen. Med gammal hederlig samtalsterapi, en grundlig sådan.
- Ganska snart förstod jag att rötterna fanns att finna i min barndom. För mig är panikångest ingen sjukdom, bara symptom, säger han.

En del i det hela menar han kan vara att han förlorade sin pappa endast 17 år gammal.
- Han dog i cancer. Klart att det har påverkat mig enormt mycket. Jag lärde ju aldrig känna honom på djupet.
Pappan hade stora förhoppningar om att Peter skulle bli advokat eller liknande.
- Det var först när han dog som jag vågade fullfölja drömmen om att bli musiker. När han gick bort försvann ju också alla hans förväntningar.
Peter berättar också om sin gränslösa barndom. Hur han fick bestämma nästan allt hemma.
- Bland annat hade jag kylskåpet till garage för mina leksaksbilar så vi kunde inte ha någon mat där. Och det tillät de mig!
- Pappa var 45 när jag kom, vilket var gammalt på den tiden, och jag blev väldigt överbeskyddad och bortskämd.
Hur har allt detta påverkat dig?
- Jag saknade kärnan som ger självkänsla. Jag hade ju inga konturer, fick ingen karta om gränser.
Har du varit arg på dem för det?
- Klart! Men de trodde de handlade rätt, de älskade mig över allt annat på jorden så klart.
- Just därför har jag varit noga med att sätta gränser för mina barn. Jag tror jag är en ganska bra far. Den kontakt jag har med mina barn hade inte mina föräldrar med mig. Jag kan exempelvis sitta med min son och dricka vin och lyssna på musik.

År 2007 gjorde Peter comeback. Han hade inte stått på en scen på åtta år och uppsökte terapeuten igen för att få stöd.
- Alla var överraskade. Första giget på Cirkus var helt utsålt. Det var sanslöst. Hysteriskt och fantastiskt.
- Och det bästa av allt, demonerna var borta. I terapin har jag gått igenom och rotat i allt så det finns inget kvar. Tror jag, säger Peter, som planerar en ny turné nästa höst.
- Just nu lever jag ett förbannat privilegierat liv. Det har tagit lång tid, men nu vid 50 kan jag känna att jag är väldigt nöjd med livet jag lever.

Fakta:

Peter om...

...ATT SKRIVA NYA LÅTAR
Jag är lite sugen på att sätta i gång och skriva igen. Förr behövde jag inte tvinga mig själv att skriva. Då kände jag hela tiden att jag hade något att bevisa "de jävlarna". Vilka de nu var. I dag är tröskeln så mycket högre. Nu behöver jag heller inte göra nya plattor. Det betyder att jag inte har någon deadline. Kommer jag bara över tröskeln är det kul, men jag kanske skiter i det och bara lever vardagsliv i stället."

...SIN INSPIRATION
Jag samlar ihop idéer i en grå låda eller pratar in på min telefonsvarare. Jag säger som Guillou: "skrivkramp är för amatörer!" De bästa låtarna bara kommer när man låter pennan gå. Då kommer lusten och jag kan skrika ut "fan, jag är ett geni". Ofta går det fort. Helst ska låten vara klar på en till två timmar."

...EN VANLIG DAG I SITT LIV
Jag går upp tidigt, klockan sju, dricker kaffe, läser tidningarna, går på muggen och duschar. Ibland träffar jag kompisar, läser en bok. Tycker också om att se på film och läser mycket böcker. På senare år har jag blivit mycket intresserad av viner också."

...ATT VARA OFFICIELL
Jag ser mig inte som en offentlig person, och kändis vet jag inte ens vad det betyder. Jag är en hantverkare. Jag blir i alla fall inte igenkänd på stan och det tycker jag är skönt. Första åren var det skitkul att synas i tidningar och så. Men det bekräftelsehålet är välfyllt vid det här laget."

...KÄNDISFESTER
Jag går aldrig på premiärer av ren princip. Varför ska jag göra reklam för någonting helt gratis? Jag gör det inte ens om jag får betalt, tackar hela tiden nej till reklamerbjudanden. Inbjudningarna jag fick av Bindefeld på 80-talet fick mina barn leka med. Det var ju ofta små konstiga grejer med. Bland annat en liten gräsmatta som användes i ett dockhus."

Både skiva och bok

Namn: Peter LeMarc (Peter LeMarc Fransson).
Ålder: 50 år.
Yrke: Låtskrivare, musiker.
Familj: Fru sedan 30 år tillbaka som är terapeut, en son på 25 år och en dotter på 24.
Bor: Villa söder om Stockholm.
Aktuell med: Samlingsalbumet "LeMarc klassiker" och boken "Peter LeMarc 100 sånger & sanningen bakom dem".

Mer LeMarc i radio

Den 8 oktober 2009, klockan 07.00 intervjuas Peter i Mix Megapol. Samma dag intervjuas Peter även i Vinyl 107 klockan 07.50, allt enligt Norstedts kalendarium.

Nytt klipp från bokmässan

Se klippet direkt på youtube.

Poster från Bengans

Peter i Cappucino

Foto: Anders Wiklund / Scanpix

Idag 30 september 2009 Intervjuades Peter i radioprogrammet Cappucino i SR (vilket tipsats om nedan, men den här länken är bättre).

"LeMarc redo för ny turné"

Den här artikeln publicerades i Expressen den 30 september 2009 och är författad av Kai Martin. Fotot står Anders Ylander för.

GÖTEBORG. Hösten 2007 gjorde Peter LeMarc comeback på scen. Nu avslöjar han att det blir fler spelningar.
- Jag har så många låtar som jag vill spela, säger han.

Comebackspelningarna hösten 2007 blev en stor framgång för Peter LeMarc. Efter 14 års scentystnad sålde han ut spelplatserna och flera extrakonserter bokades in.

Nu planerar han för en ny turnésväng.
– Det är bara en vecka sedan jag kontaktade min manager om att jag vill ut igen. Så nu sitter han i förhandlingar om spelningar hösten 2010, berättar han.
– Jag har ju jobbat med remastringarna av mina album och lyssnat igenom allt jag gjort. Det finns så många låtar som jag vill spela.

Liknande vända som 07

Peter LeMarc berättar att han vill göra en liknande vända som 2007.
– Jag har ”beställt” spelningar i Stockholm på Cirkus, för det är en så bra lokal, Göteborg och Lund. Sedan får vi se, säger han.
– Jag vill inte att det ska bli för många ställen. Men jag har lagt upp för extra speldagar på de platser som jag kommer till.

Fansen har företräde

Precis som till turnén 2007 är det fansen som har företräde till biljetterna.
– Ja, det blir inga fribiljetter till någon, säger han frankt.
Peter LeMarc har precis kommit med samlings-cd:n ”Klassiker” och boken ”100 sånger – och sanningen bakom dem”.
Vid signeringen under Bok- och biblioteksmässan i helgen tog böckerna slut.
– Jag tror att förlaget blev överraskat. Det fick snabbt ordna fram nya, säger han.

Recension av Peter LeMarc Klassiker, betyg 5 av 5

Följande recension skrevs av Lars Andersson i tidningen Norran och publicerades den 30 september 2009.

Peter LeMarc gjorde fyra plattor. Ingen sålde egentligen något. Med det skulle de flesta karriärer ha varit över – om det inte vore för den tjurskallige producenten och Eldkvarn-basisten Tony Thorén som trodde på LeMarc. Den femte plattan kom i augusti 1987, hette bara "Peter LeMarc" och hade låtar som på ett helt annat sätt utgick från Trollehättesonen själv än tidigare. En av dem hette faktiskt ”Början på en lång historia”.

En lång historia, signerad just Peter LeMarc, sammanfattas i dagarna med en ny samling om 34 låtar och boken ”100 sånger & sanningen bakom dem” (Norstedts).

Med det femte albumet hittade LeMarc en helt egen ton. Få, om ens någon, har i Sverige på samma sätt kunnat hämta inspiration, från Stax, från Marvin Gaye och från låtskrivarna i The Brill Building och göra det till sin grej – på svenska – och med ett naturligt okonstlat sväng.

När LeMarc sommaren 1993 var ”larger than life” på de svenska scenerna blev fallhöjden alltför stor och det tog mer än ett decennium att ta sig tillbaka till rampljuset även om han fortsatte spela in skivor.

Få, om någon, svensk artist har i modern tid haft en så hög lägstanivå på sina verk.

Om jag ska välja två favoriter ur de 34 låtarna blir det samlingens kanske två största kontraster den desperata ”Jag ska gå (hel ur det här)” och den överlyckliga ”Sång för april”.

"Peter LeMarc: Klassiker"

Följande artikel publicerades den 30 september 2009 i Smålandsposten. Helena Söderlundh är artikelförfattare:

Egentligen skulle Peter LeMarc aldrig fått någon karriär.

Efter fyra soloskivor varav ingen sålt mer än 900 ex brottades han med det faktum att en livsdröm gått i kras. Djupt deprimerad tänkte han lägga musiken på hyllan.

Nu ville verkligheten tack och lov annorlunda. Eldkvarns basist, eldsjälen Tony Thorén, klev in på scenen. Han tjatade på skivbolaget MNW om en sista chans och på Peter LeMarc själv. Som bestämde sig för att skriva precis vad han ville. "Om det så blir det sista jag skriver ska det fanimej komma rätt från hjärtat", för att använda hans egna ord.

Det blev skivan Peter LeMarc som gavs ut 1987 och slutligen slog Sverige med häpnad med låtar som Vägen (låter oss längta), Vänta dej mirakel!, (Jag ska) Gå hel ur det här och framför allt Håll om mej!.

Om detta och mycket mer berättar Peter LeMarc själv i nyutgivna boken 100 sånger & sanningen bakom dem, som kompletteras med samlingen Klassiker med de största hitsen från genombrottsskivan och framåt.

Framför allt berättar Peter LeMarc om hur han med åren slutligen accepterat att han faktiskt är en låtskrivare. En som kan skriva sånger. En som har en egen röst och betyder något för många.
Spot on, säger jag.

När jag själv slutligen fick se Peter LeMarc live hösten 2007 – han gjorde ju som bekant inga konserter från 1993 och framåt – insåg jag att han nog haft en större plats i mitt liv än jag vetat om. Tårarna trillade. Fånigt, kanske, men så var det.

Jag har suttit med en tredagarsbebis i famnen och lyssnat på Vi överlevde vintern och känt hela livet fara genom huvudet. Jag har lyssnat på Tootoolah på söndagsförmiddagarna för hundra år sedan i ett pojkrum. Jag har sökt tröst i överlevnadshymnen Du och jag mot världen och jag har ibland suckat över hur sann devisen "däremellan ledan man aldrig kommer åt" är.

Hemligheten ligger i det till synes så enkla. Att koka ner rock- och soulhistorien till sina egna historier, där anslaget och bilderna som texterna målar upp är så fruktansvärt exakta.

Så – samlingen Klassiker är just precis vad titeln antyder. Och visst saknas det låtar (var är Nonsomdu?) men då kan man ta fram boken där alla sånger är med, med ackordanalys och allt.

Och se fram emot att Peter LeMarc planerar att ge sig ut på stor Sverigeturné nästa höst.

FAKTA

Titel: PETER LEMARC

Artist/Grupp: Klassiker

Skivbolag: MNW/Norstedts

Kategori: pop

Betyg: * * * *

Peter intervjuas i Cappuccino

Peter intervjuades idag, 30 september 2009, i Radio Västs program Cappuccino. Genom att klicka här kommer du vidare till SR:s sida där intervjun går att lyssna på i sin helhet. Tid: 09.05-09.50. Intervjun börjar strax efter nio och gör avbrott för nyheter, men fortsätter därefter kl. 09.35.

Peter i Gomorron Sverige

I morse, den 30 september 2009, besökte Peter SVT:s Gomorron Sverige och pratade om den nya boken. Se klippet genom att klicka på bilden ovan eller här.

Se den nya trailern!

Nu har reklam-trailern för "LeMarc Klassiker" kommit. Skivan Släpps 30 september 2009 och är den första heltäckande samlingen (1987-2007). Samtliga 34 spår är remastrade från originalbanden och lär låta bättre än någonsin förut.



Se den på youtube.

"Peter LeMarc ger sig ut på turné"

Följande artikel publicerades i Länstidningen Östersund den 30 september 2009. Det är Pontus Lundahl/ Scanpix som tagit fotona.

14 år är en lång tid. Peter LeMarc ska fylla i luckorna. Boken är skriven – nu väntar turnén. – Det så många låtar jag aldrig har spelat live, säger han.

Peter LeMarc ville inte alls skriva en bok. Så började han läsa gamla anteckningsblock, bläddra i daterade almanackor, upptäckte det enkla nöjet i att rulla ut sina minnens nystan och plötsligt spelades en hel karriär – ett helt liv – upp. ”Det var som att bita i den berömda Madeleinekakan”, beskriver han.

Den tid som flytt var tillbaka. Och Peter LeMarc hade plötsligt författat den självbiografi han aldrig kommer att skriva.

– Sångtexter är inte avsedda att läsas i tryckt text. För sångförfattande är en konstform i sig, där man kan göra mycket förutom bara arbetet med orden.

– Det händer mycket om du bara lägger ett mollackord i stället för ett durackord. Det var när förläggaren föreslog att jag skulle skriva något om varje låt som jag nappade. Det var som att sätta i gång en film, plötsligt vällde minnena fram, säger Peter LeMarc.

Utanför fönstret i Gamla Stan flyter Riddarfjärden fram. Men LeMarc är någon annanstans. Hopsjunken i en skinnfåtölj med blicken upp i taket försöker han erinra sig hur han hamnade här.

– Det är en makalös resa. Det fanns inte på kartan att bli rockmusiker i Trollhättan på 70-talet. Den drömmen jag hade var en utopi, jag trodde inte på den själv. Den här boken är en livsresa. Sångtexterna följer mitt liv, även om de ibland är är fantasier och förvridna drömmar. Samtidigt är det en resa i Sverige från 80-talet och även Musiksverige från 80-talet till nu.

Din pappa avrådde dig på dödsbädden att bli popstjärna.

– Jag förstår honom. Han höjde aldrig rösten, det var den enda gången. Men har man sin enda son, och är döende, och han skriker ”jag ska bli rockstjärna!” hade jag också sagt nej. Han hade naturligtvis rätt, det kunde lika gärna gått åt helvete.

”100 sånger & sanningen bakom dem” inleds med en intervju av musikjournalisten Lennart Persson, som gick bort tidigare i år.

Den blev en av hans sista.

– Vi lärde känna varandra under de sista fem åren av hans liv. Vi träffades genom en gemensam vän och blev väldigt goda vänner väldigt direkt. Jag har egentligen inte velat prata om detta...

– Jag saknar honom mycket, varje dag. Vi pratade om det här, jag och Lennart, han skulle ha varit med på bokmässan förra veckan var det tänkt. Men så blev det inte, säger en rörd Peter LeMarc.

Hur ser framtiden ut för dig?

– Det blir en ny turné nästa höst. Jag bestämde det för en vecka sedan. Eftersom det gick 14 år mellan turnéerna är det så många låtar jag aldrig har spelat live. September 2010 åker vi på turné, vi får se om det finns något intresse efter biljetter. Jag tar aldrig det här för givet. Därför är det så märkligt när folk kommer fram och presenter sina barn som heter Evelina och Tess. ”Vad har jag gjort?” tänker jag. För mig är det obegripligt.

Carinas bilder

Peter och vattenflaskor

Vuxenskolans monter lördag

Little Willie John

Publiken lyssnar o njuter

Norstedts monter lördag

Helen o Stefan

Carina, Lisa, Helena

Alexandra, Mattias, Zwea, Bobbo

Zwea med nya fina boken

Signering söndag

Peter, Peter Englund, Stefan Hilding